1. Hur arbetar ni idag?
Som ett första steg behöver ni ha koll på, undersöka och förstå hur ni gör idag. Det handlar inte om hur det borde vara eller hur ni önskar att det skulle vara. Istället handlar det om att ni behöver zooma ut och belysa hur det faktiskt är. Fler stödfrågor: Vilka arbetssätt använder ni idag? Hur löser ni utmaningen eller problemet idag?
2. Varför arbetar ni som ni gör?
Efter att ni har koll på hur ni gör idag behöver ni ifrågasätta varför ni gör som ni gör? Hur har ni kommit fram till att göra som ni gör? Om svaret på varför är att så har vi alltid gjort så är det en varningsklocka på att ni inte har koll på varför. Här räcker det oftast inte att ställa frågan varför en gång och sen är saken klar. När ni förklarar ett första varför så behöver den förklaringen också förklaras med ett varför. Det kan handla om både tre, fyra och fem varför innan ni gått till botten med varför ni gör som ni gör. Ibland förtydligas också det första steget hur ni arbetar idag under processen med att förstå varför. I detta steg börjar det också klarna varför ni fastnat i utmaningen ni har och inte lyckats lösa problemen med nuvarande arbetssätt och lösningar.
3. Vilka alternativ finns?
Nästa steg är att undersöka olika alternativ på hur vi skulle kunna testa att göra istället? Här hoppar ni inte på första bästa alternativet utan viktigt att ni vänder och vrider på fördelar, nackdelar, risker, möjligheter med olika alternativ. Bra i detta steg om ni identifierar flera olika alternativ, både vad som kan påbörjas på kort sikt och alternativ som kräver ett längre perspektiv.
4. Förslag till nytt arbetssätt?
Först på detta steg ska ni konkret definiera och formulera en plan på hur ni ska göra en konkret justering framåt. Det är lätt hänt att när ni tar er an utmaningar att börjar på detta fjärde steg och hoppa över något eller i värsta fall alla de tre första stegen. Följden blir då ofta att ni inte löser det grundläggande problemet utan bara symptomen som uppstår. Oavsett hur många symptom ni löser så uppstår nya symptom eftersom huvudorsakerna kvarstår beroende på att ni innan ni tar fram förslag på en konkret justering framåt behöver ni ha stenkoll på hur ni gör idag, varför ni gör som ni gör och vilka olika alternativ som finns.
5. Pröva det nya arbetssättet?
Det är å ena sidan viktigt att vi skapar en lärandeprocess genom att inte springa för fort fram för att hitta en lösning på ett komplext problem. Men å andra sidan så länge vi bara är i en teoretisk lärandeprocess blir det ingen skillnad i verkligheten. Därför är det viktigt att det nu blir dags för action. Många gånger är det en fördel att inte ta för stor tugga på en gång på den förändring vi vill ta oss an. Vi behöver avgränsa vår konkreta justering så att den snabbt går att testa i skarpt läge.
6. Hur gick det?
Att följa upp och utvärdera en genomförd förändring kan verka självklart, men ett steg som ibland genomförs för snabbt. Ibland hoppar ni tyvärr även över detta steg helt och istället hoppar till nästa lösning eller alternativ utan koll på vilka effekter den genomförda konkreta justeringen har gett. Vad är det vi ser när vi följer upp är också en viktig aspekt här. Om det blir ineffektivt när vi genomför en förändring så behöver inte det innebära att vi är fel ute. Det kan snarare vara precis tvärtom. Är det förvirring som uppstår så kanske det är lärande som pågår. Ni kan heller inte räkna med 100 % effektivitet och samtidigt lösa komplexa problem. Att omfamna ett komplext problem med en lärandelogik innebär att ni behöver behöver fokusera på att göra rätt saker (träffektibvitet?) och på bekostnad av effektiviteten. Även om vi på sikt även förståps vill ha en hög effektivitet.
7. Hur ska ni fortsätta arbeta?
Nu har ni omfamnat en komplex utmaning och skapat en lärandeprocess genom att använda er av pousettovis stödprocess för en lärandelogik. Eftersom utmaningen är komplex så är ni troligtvis inte framme vid att utmaningen är löst. Ni kommer antagligen behöva hålla i och hålla ut i den konkreta justeringen ni har påbörjat för att det ibland tar tid att hämta hem effekterna. Det kan även vara så att ni behöver backa igen till steg 3 och välja flera av de alternativ till lösning som ni identifierade. En viktig del i lärandeprocessen är att prototypa och testa nya sätt att omfamna utmaningen och det kan behöva itereras och kalibreras många gånger innan ni hittar rätt. Det är inte heller helt säkert att ni behöver komma såhär långt i stödprocessen utifrån att det blir uppenbart för er redan tidigare vad som pousettovis egentligen var problemet och att ni tidigare bara löste symtomen av själva grundproblemet. Det kan visa sig att det inte var problemet som var problemet utan att ni inte hade omfamnat problemet som var problemet. Med en en lärandelogik och konkreta justeringar får ni nya perspektiv som är en del av framgångsfaktorerna för att omfamna och transformera utmaningar till möjligheter.
Kontakta oss
.svg)
.svg)
